Vårkänslor

Fler artiklar dyker upp i tidningarna just nu om flirtande och partnerval. Vårkänslor hos journalisterna, eller kanske hos mig som göra att jag ser dem?

I Aftonbladet och Expressen konstateras att män är Flirt-analfabeter och inte fattar när (vi) kvinnor flirtar. Det förklarar faktiskt en hel del. Skillnad i en del humor och litteraturval kanske? Ronny och Ragge stilen hajar killar. "-ska vi pöka?", typ....

.

Kanske inte så konstigt att mina signaler inte uppfattas. Hur ska man göra?

Jag hamnar i då i grubblerier, som alltid - efter att ha läst tonvis med fackböcker om relationer. Litteratur som vänder sig oftast till kvinnor (hur många män köper denna litteratur). Är det bara vi kvinnor som ska ändra på oss? Förstå männen.....och anpassa oss?

I SvD stod det i höstas att om att generna styr partnervalet. Vi väljer våra pappor. Iallafall bland flugsnappare. Men nog har jag letat efter "pappa" med. Och även om min pappa var bra på många sätt. Så finns det ju sidor hos män som jag inte skulle vilja återuppleva. Men gör. Gång på gång. Så alla män som kanske inte har kontakt med sina barn, eller döttrar. Ni är otroligt viktiga. Och ni kvinnor som inte låter barnen träffa sina pappor. Pappor är viktiga. På gott och ont. (Liksom mammor).

Pip pip!