Änglar finns!

Mitt djupaste och varmaste tack,

till de som hjälpte mig vid perrongen vid Årstaberg kl 7.00 i morse, när mitt trilskande knä hoppade ur led lite mer illa än "vanligt" och inte hoppade tillbaka igen av sig själv. (Smärtan var fruktansvärd och jag var så nära att svimma, med risk för ytterligare skador).

Tack "kung-fu-killen" för massage och klicket tillbaka i leden och tack du andra som stannade upp och bara fanns.

Det känns för lite, men

TACK!

ps. nu ömmar ledbandet men jag kan röra mig. Lovar att resten av sommaren se till att jag kommer igång med träning. Efter ett par dagars vila.