kärlek, kärlek, kär lek

Dagens Nyheter har på Insidan en ny artikelserie om Vår andra hälft.

En av artiklarna tar upp Drömmen att hitta den rätta.

Detta är ett av det ständigt återkommande samtalen med singel-väninnan. (Samtalen är många per vecka då hon ringer och rapporterar om vad som händer i utelivet eller med den ena flirten efter den andre).

- Åhhhh VEM ska jag ha? Vem passar mig? För att sen älta fördelar hos knasar som hon inte längre har kontakt med. De SKULLE kunna vara de rätta.

- jo jo, om OM inte fans, säger jag tyst.....

Jag känner mig så krass när jag likt en pappegoja upprepar min devis. BARA kärlek räcker inte. Att lära känna någon tar tid. Vad en person säger om sig själv stämmer för honom, MEN det kanske inte går efter din måttstock. Enligt mig behövs det mer än pirr. Jag behöver även någon som är villig på att satsa på ett bra förhållande, d v s ha ungefär samma förväntningar och ha VILJAN att både prata och lyssna. Inte sagt och kanske inte ens bra att man kommer överens om allt. Om jag ska vara lite ärlig så skrämmer Själsfrände-drömmen mig. Känns som stagnation. Har nog hellre själsfränder som vänner.

- Åhhh jag är kär i honom, sa väninnan i helgen. (igen)

- Kär???? Tänker jag, men säger inget. Vi har inte samma begrepp om kärlek. Intresserad och attraherad, jag visst. Men jag kräver nog mer av begreppet kär.

Väninnan hör min tvekan.

- Men jag skulle faktiskt gå och gifta mig med honom imorgon. Vilket hon faktiskt skulle kunna göra.

- Kärlek är en sak, men ett bra förhållande är ett annat. Jag vill ha båda. Envis som synden är mitt mantra.

Men undrar inne i mig, när vet man när man är kär? Och känner mig som 14 och helst vill skriva till en frågespalt. Fast jag idag egentligen VET, men vet inte fall jag vågar vara kär.....för kraven är så högt ställda på hur kärlek SKA se ut. Av mig själv och andra.

Kärleken SKA vara kravlös, men förhållanden är det INTE. Jag får inte ihop det.

Ändå är Kärlek det ämnet jag och vänner pratat allra mest om, läst mest om och grubblat mest om. Men är jag närmre någon lösning? Känns tveksamt, faktiskt.

Det enda jag begriper är att jag inget fattar. Och första kärleken är inte som senare kärlekar.

Vad är kärlek, egentligen?

Jag älskar iallfall strömmingsflundra. Därom råder INGEN tvekan.