Lex Maria i skolan, vilken lärare vågar det?

DN skriver om
Bred uppslutning bakom lex Maria i skolan

Det har nog varit nog så svårt i sjukvården. Hur ska det inte vara då i skolans värld? Skolan är ju idag kraftigt konkurrensutsatt. Särskilt med minskade ålderskullar. Vilken lärare/eller annan personal går då ut och anmäler. Tror ni den personen blir långlivad på arbetsplatsen då? Trots att det är lovvärt.

Nu vet jag ju hur media är så när de drar upp snyft historier så kan det finnas sådant som vi inte vet. Resurser erbjudits men tackats nej till, missförstånd men oftast nog en massa okunskap. Nej TYVÄRR tror jag inte på detta inte inom det skolsystem som finns idag. Många lärare vågar inte ens vid utvecklingssamtalen säga klart. Nej, tyvärr ditt barn klarar inte målen. Och en å annan smyghöjs nog med. Inte för att jag är någon betygsivrare. Men ska vi ha betygssystem så det bygga på andra kritier än att det är en viktig del i skolans marknadsföring. Och i en ekonomisk kris där många av de kommunala skolorna kommer få minskade anslag och kommer att säga upp lärare.

Ibland blir jag så trött på männskligheten

vi kan sitta hemma i stugorna och spekulera i att politiker gottar åt sig de gottaste för skattbetalarnas pengar, att unga pojkar vill en enda sak med unga flickor och äldre kvinnor vill en enda sak med yngre pojkar....osv. Det är helt klart att det förekommer. Att det finns korn av sanning i det. Men det det är inte alltid hela sanningen och det kan vara helt fel.

Men att TV som visar en dokusåpa inte skildrar någon sanning om hur livet är på en Robinson Ö, då tror vi helt plötsligt att det som visar för oss är sant. Här kommer en nyhet för er som ser på Robinson och liknande. Det finns något som heter dramaturgi. Man kan lära sig mycket om man tittar på engelska deckare. Den de visar minst är mördaren/vinnaren.

Sen kan man ju bli upprörd för att man känner sig lurad. Se det som skicklighet av de som gör programmen. Fast liksom dåliga tv-deckare eller såpor så kan det komma för plötsligt. Ledtrådar vill vi ha. För vi människor söker mönster för att få förklaring på oförklariga händerlser. En del hävdar att det är på det sättet maänniskan har skapat religioner.

Aftonbladet hävdar nu att de som gör programmet tagit åt sig kritiken och tittar på att tittarna ska få mer makt. Det som händer är att dramaturgin förändras, så att vi röstar på de egenskaper som regissören väljer att visa. Skillnad? Hårfin.

Rädda hyresrätten

Hur ska folk t ex ungdomar, arbetlösa, låginkomstagare, ensamstående föräldrar bo? Vart har solidariteten tagit vägen, är du beredd att hysa in din gamla mamma, vuxna barn, kusinen?

Skriv på namninsamlingen.

Protest mot överenskommelsen mellan Hyresgästföreningen och SABO om nytt system för hyressättning och för allmännyttan

Nätverket Rädda Hyresrätten sprider ett upprop som man skickar till Hyresgästföreningens förbundsstyrelse. Lokala Hyresgästföreningar antar uppropet, förankra det gärna i din LH, och även andra organisationer. Läs mer på www.hyresratten.blogspot.com Här kan du även skriva på som enskild. Förslaget till ny hyressättning innebär i korthet bland annat följande: Att regeln om att allmännyttan ska drivas med självkostnad avskaffas. De kommunala bostadsbolagen föreslås istället agera affärsmässigt. Att allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas. Konsekvenser av förslagen: • Väsentligt höjda hyror framför allt i det äldre beståndet • En stegvis uppsaxning av hyrorna då ett tydligt övre tak för hyrorna inte längre finns • Hyresskillnaderna kommer att öka, vilket leder till ökad boendesegregation • Hyresgästerna får en standardsänkning och trångboddheten kommer att öka. • Hyresgäster med måttliga och låga inkomster får svårt att ordna sin bostads-fråga. • Bostadsbidragen måste höjas, ifall ambitionen är att åtminstone i viss mån värna om låginkomsttagares boende. • Det blir en omfördelning av resurser från hyresgäster till fastighetsägarna • Hyresgäster riskerar att i högre grad än idag få bekosta kommunal verksam-het. • Ökad ombildning till bostadsrätter. Även de som föredrar hyresrätt kan känna sig tvingade att ombilda till bostadsrätt för att undvika hyreshöjningar. • Hyresrättens förutsättningar försämras ytterligare jämfört med andra upplåtelseformer Vi kräver att förslaget från Hyresgästföreningen och SABO omprövas och att: • Allmännyttans hyresnormerande roll blir kvar. • Allmännyttan undantas från reglerna om marknadsstyrning och behåller regler-na om självkostnad, eftersom allmännyttan har en viktig roll att spela för att ga-rantera alla rätten till ett bra boende, och som ett instrument för en god sam-hällsutveckling. • Ett hyressättningssystem tas fram som garanterar rimliga hyror och hyresgäs-ternas besittningsskydd i praktiken. • Hyresgästföreningen samråder med sina medlemmar och förtroendevalda, för att ta fram ett nytt förslag till hyressättningssystem som har brett stöd i orga-nisationen. • Det nya förslag som tas fram innehåller en analys av konsekvenserna för olika grupper och för samhället i stort.

Du driver mig tillvansinne - att få relationer att överleva.

Psychology Today Magazine, Mar/Apr 2009 har nu en artikel Article ID: 4782

You're Driving Me Crazy! av Jay Dixit

1: "It's Deliberate"
2: Messiness
3: Feeling Unloved
4: Feeling Unappreciated
5: Feeling Controlled
6: Not Feeling Intimate
7: Flirting
8: Personality Conflict
9: Lack of Fairness
10: Criticism

Lite att fundera över. Jag återkommer.

Vem ska trösta knyttet?

Denna berättelse läste jag för första gången när jag själv fick barn och genomgick en svår tid. Även om den var bekant sen tidigare så gav den mig hopp. Om man inte har trösten hemma eller i sig själv, så får man söka.

Tove Jansson Vem ska trösta knyttet, kan du läsa här.

Som barn så saknade jag en skruttet. Visst mamma är mamma, och hon är bra är till mycket. Men inte alltid tröst. Och pappa var varannan helgspappa. Nog för att jag älskade pappa, men att ha till tröst. Nej. Den mesta tröstaren var nog mest mormor.

För vad är tröst?
Lyssna, och stärka?

Legitimerad psykolog Martin Forster ger råd i Svd.

Så blir du en bättre tröstare
Försök att lyssna med empati.Det betyder att spegla barnets känslor och visa att du vill förstå.
Förmedla att det är okej att visa jobbiga känslor. Försäkra dig om att du själv tycker det. Känner du något annat bör du närma dig din egen oro och rädsla inför detta.
Kom inte omedelbart med en ”lösning”. Det är att förringa barnet känslor. Bästa trösten är om man kan hjälpa barnet att själv hitta en lösning.
En tröstare behöver inte göra så mycket. Viktigast är att vara närvarande och medkännande. Våga stå kvar i det jobbiga, utan att följa impulsen att släta över.
Du kan upprepa vad barnet säger och ställa öppna frågor. Men var försiktig med frågan ”varför”, den kan upplevas som en anklagelse.
Överdriv inte tröstandet. Visar du för mycket egen oro smittar det av sig. Och ”att få tröst” kan omedvetet bli ett sätt för barnet att få uppmärksamhet. Vid mindre problem kan det vara bättre att distrahera barnet, få det att tänka på något annat.


Kamratpostens lista på var barn söker sin tröst
De här vill svenska barn tala med om de blir ledsna (procent):

Mamma 40,9
Kompis 24,2
Någon annan 11,7
Inte någon alls 10,9
Pappa 5,4

Artiklar
Svd 5/4 2009 Tröstande pappor mer älskade
Svd 10/10 2008 Även pappor måste väl kunna trösta
Svd5/10 2008 Svenska pappor får inte trösta

Kamratpostens Föräldraundersökning i pdf

Nu tror jag tröstandet inte har med kön att göra. Dock med kultur, erfarenheter, uppfostran och kunskaper. Just att det beror på kunskap och kanske insikt gör det ju möjligt för alla att bli bättre tröstare. Visst finns det lägen då det bara är att ta sig i kragen och bita igen. Som när man hjälper sitt barn med matteläxan och ska igenom lustiga formler. Går inte att tycka synd om då, många är de barn - även jag en gång i tiden - som nog sökt sympati för obegripliga formler så går hela kvällen och ingen läxa blir gjord.

Ser ingen riktig katastrof heller att pappor inte är världsbäst på att trösta. Det finns alltid någon som är bättre än någon annan. Dock kan man önska att alla, eller de flesta, är bra nog.

En liten lustig sak i undersökningen, som jag tror kan ha ett sammanhang. Barnen bråkar mest med mamma. Jag tror bråk och tröst kan höra ihop. Att bråka och lösa konflikter bidrar till att skapa förtroende.

En källa med erfarenheter, metoder och visdom Arbetskonflikt vid Göteborgs Universitet, här länk till deras "akutmottagning". Mycket i konflikter är mellanmänskliga och likartade oavsett om det familj, vänner, grannar eller kollegor.