Fotograf

Ett tillägg till visitkortet (som jag inte har)?

En fredag sent var det panik på jobbet. Författaren ville inte godkänna förslaget på omslagsbilder. Formgivaren suckade. Och undrade var hon kunde hitta bilder.

*rassel i huvdet på mig*

Hade inte jag råkat ladda ut en del semesterbilder som hamnat på jobbdatorn? Leta, leta. Jo. Där var de. Båtarna.

- Kan dessa duga som nya skissbilder? undrade jag...

De var ju inte uppihejsan bra. Men de hade "något". En rätt annorlunda vinkel, kanske? Formgivaren lånade dem.

Nu är boken hos tryckeriet. Med min bild. Och jag är malligare än malligast.

Jag har jämt varit fascinerad av bilder. Och fotograferande. Kanske för att mamma fotade mycket och framkallade själv? Pappa var fotointresserad med. Och jag har ärvt kameror från de flesta tidsåldrar. Dock har jag aldrig bliit vän med systemkamror. Är jag för enkla kameror, men kunna manipulera lite. Men vill ta proffbilder. Det går inte alltid ihop. Nu är jag dock biten. Ska ta tag i fotograferandet. Det har ju aldrig varit så enkelt att öva. Man blir ju inte ruinerad av att ta massa skräpbilder med digitalkameran. Dock tar det tid. Tid jag inte har. Kan man få ett par timmar till per dygn?

Nostaligtripp

Ibland behöver man se bakåt, för att se nuet och orka se framåt.

Handle me

För ett par år sen när jag mådde skrutt så började jag samla låtar till ett må-bra-band. Ja jag tillhör generationen där vi spelade in band och hade i Freestyle. Mp3 fanns inte. Inte heller YouTube. Inte bloggade jag heller. Men nätet bidrog nog till att rädda livet på mig.
Projektet med låtar håller jag fortfarande på med. Från och med idag ingår Robyn Handle me.

Dans

Efter sammanbrott, eller knäbrott precis innan jul. Så kan jag nu gå igen. Osaken var Linedance. Trots kryckor, förtvivlan och otroliga smärtor. Så var det trots allt otroligt kul.

På nyår fuskade jag med en halt variant. Nu gäller träning. Fast det lär dröja till jag är i denna form. Mäktigt.



Här är en artikel i Herlad Tibune om hur man använder dans som rehabilitering i ett fängelse i Filipinerna.
Dance is part of rehabilitation at Philippine prison

Mer dans åt folket. Ikväll är det Let´s Dance.

Semesteraktiviter, eller sommar minnen.

Återupplever lite semester och sommarkänsla. Bakning. Brukar tyvärr inte alls hinna med det om jag inte är ledig. Den bullbakande mamman förföljer mig som en utopi. Bakade mycket mer innan jag fick barn. Förutom på sommaren då.

Igår var det brödbak, med assistans av käre G. Matbrödsbullar. Bra att ha till frukostfikat på jobbet och till dottern. Dessutom så verkar jag jämt handla bröd på söndagar. Inte världens bästa brödhandlar dag. Igår efter helgerna av det för sorgligt.

Idag är det egen pizza på schemat. Inget märkvärdigt. Men gott och skönt att känna att jag har lite ork för första gången på länge. Trots haltande tillvaro och knäont. Så är väl kökstjänst det mesta jag mäktar med och lägger energin där.

Det är rätt kul att baka. Om jag inte bränner vid förståss. Min ugn och jag har inte de bästa vänner. Men men...